2394234

sun.gif sun image by andi3084sun.gif sun image by andi3084Vitaminer är ett antal livsnödvändiga organiska ämnen; en del är sådana som kroppen inte kan bilda själv utan måste få i sig med födan. Brist på något vitamin ger upphov till specifika bristsjukdomar.sun.gif sun image by andi3084

 

 

Definitionensun.gif sun image by andi3084

Vitaminer är organiska ämnen som kroppen inte själv kan tillverka men som i små mängder är nödvändiga för dess funktion. De måste därför tillföras utifrån.

Den mänskliga kroppen kan i ganska stor omfattning bygga upp sina beståndsdelar tämligen oberoende av vad den får för startmaterial. Om födan till exempel innehåller mycket kolhydrater, förbränns dessa ofta i första hand vilket förhindrar förbränningen av fett. De flesta av kroppens "budbärarämnen", hormonerna, tillverkas i cellerna genom omvandling av helt andra ämnen som kroppen fått via födan.

I några fall behöver kroppen speciella ämnen, som den inte klarar av att bilda själv. Vissa av dessa ämnen är salter eller mineralämnen, till exempel järn och kalium. Men det är andra, något mer komplicerade ämnen, som sammanfattningsvis betecknas vitaminer.

Skilda funktioner sun.gif sun image by andi3084

Det enda som dessa ämnen har gemensamt är att kroppen måste tillföras dem utifrån. Hur de ser ut och vilken effekt de har varierar. Varje vitamin har sin bestämda biologiska funktion.

Många vitaminer samverkar med kroppens olika enzymer. Allting som händer i kroppen handlar i grunden om kemiska omvandlingar av olika slag. För att de skall kunna fungera krävs enzymerna, som styr och skyndar på omvandlingarna. Vitaminer hjälper enzymerna med att flytta om atomer. De är exempelvis absolut nödvändiga när kroppen förbränner socker och fett för att få energi.

Andra vitaminer utgör i stället råmaterial för ett hormon eller för synpigment i ögon. Slutligen finns det ett par vitaminer som verkar som ett slags "konserveringsmedel" inne i kroppen och bland annat skyddar fettämnen från härskning.

Krånglig namngivning sun.gif sun image by andi3084

Vitaminernas namn är en snårig djungel. Dessa lågmolekylära föreningar upptäcktes av professor Nikolaj Lunin vid universitet i Tartu, Estland, år 1880. Den brittiske-amerikanska biokemisten Camimir Funk (1884-1967), som ursprungligen kom från Polen, började kallade dessa föreningar vitaminer år 1912. I början kunde olika bristsjukdomar, botas av vissa livsmedel, som innehöll mycket verksamma föreningar, det vill säga vitaminer.

Brist på de olika B-vitaminerna ger delvis samma symptom, och forskarna trodde därför först att det rörde sig om ett enda vitamin. När man senare hittade en hel rad olika ämnen, kom namngivningen att följa två olika principer. Vissa fick en liten siffra på B-et: B1, B2, osv. Andra fick helt nya namn, till exempel biotin eller folsyra. Med tiden kom båda typerna att blandas och därtill kom de rent kemiska beteckningarna på varje vitamin. I tabellen nedan finns alla namnvarianterna.

Men det är viktigt att komma ihåg, att de olika B-vitaminerna har olika uppgifter och inte kan ersätta varandra. En brist på B1 kan aldrig avhjälpas av extra B2.

sun.gif sun image by andi3084sun.gif sun image by andi3084sun.gif sun image by andi3084 Fettlösliga eller vattenlösliga sun.gif sun image by andi3084sun.gif sun image by andi3084sun.gif sun image by andi3084

Vitaminerna delas också in i vattenlösliga och fettlösliga. Ursprungligen var detta kemisternas sätt att tala om hur de fick fram de olika ämnena. Vissa löste sig lätt i vatten, medan andra måste "lakas ur" med till exempel eter. Det beror på själva vitaminmolekylen, som kan vara mer eller mindre fettliknande.

Men den här kemiska egenskapen ger också ledtrådar till vitaminets funktion och andra egenskaper.

De fettliknande eller fettlösliga vitaminerna (A, D, E och K) finns mest i fetare livsmedel. För att kroppen skall kunna ta upp dem ur födan behövs gallan, som hjälper till med matsmältningen av alla sorters fettämnen. Gall- och leversjukdomar av olika slag kan därför ge vitaminbrist, även om maten innehåller tillräckligt med vitaminer.

De fettlösliga vitaminernas funktioner är mycket varierande och dessutom inte lika väl utforskade som de vattenlösliga.

sun.gif sun image by andi3084sun.gif sun image by andi3084sun.gif sun image by andi3084 A-vitamin - för syn och slemhinnor sun.gif sun image by andi3084sun.gif sun image by andi3084sun.gif sun image by andi3084

A-vitamin är bäst känt för sin funktion i ögats näthinna. Där ingår det i synpigmentet, som "fångar upp" ljuset och ser till att det skickas en signal till hjärnan. Brist på vitaminet gör att ögat får svårare att uppfånga svagt ljus och man drabbas av nattblindhet. Den botas dock så snart vitaminet åter tillförs.

Men A-vitaminet byggs också om till ett hormon, en signalsubstans, som reglerar tillväxten i epitel - den "tapetvävnad" som täcker hud och slemhinnor. För att dessa celler skall växa och mogna i lagom takt behöver de signalen från A- vitaminhormonet.

Vid vitaminbrist blir hud och slemhinnor i stället torra, hårda och hornartade. I ögat slutar tårkörtlarna att fungera, och hornhinnan torkas ut. Vid riktigt svåra fall blir bestående blindhetföljden.

Det här är något som i princip inte förekommer i länder där befolkningen har råd med varierad kost och även har vitaminering av till exempel margarin och lättmjölk. Men i u-länder är det ett mycket stort problem och faktiskt den största orsaken till förvärvad blindhet.

 

sun.gif sun image by andi3084sun.gif sun image by andi3084sun.gif sun image by andi3084 D, E och K - kalkbalans, konservering och koagulation sun.gif sun image by andi3084sun.gif sun image by andi3084sun.gif sun image by andi3084

Av D-vitamin bildar kroppen ett annat hormon. I det fallet reglerar hormonet kroppens kalkbalans och orsakar bland annat att tarmen tar upp kalk från födan. Brist på D- vitamin ger ett mjukt och missformat skelett, den s. k. engelska sjukan. I Sverige förekommer D-vitaminbrist numera nästan enbart i samband med lever- eller tarmsjukdom.

Kroppen kan tillverka D-vitamin själv; det bildas i huden när den belyses av solljus (solarium duger inte). Men på höst och vinter förslår solljuset inte alls - särskilt barn behöver ett extra vitamintillskott.

Vad E-vitamin gör är ganska oklart. Man vet att det fungerar som ett "konserveringsmedel" som skyddar kroppens ämnen mot härskning. Inga tecken på E-vitaminbrist är kända hos människor. En del djur blir sterila vid brist på E-vitamin, ett faktum som ibland felaktigt presenteras som att det skulle röra sig om ett mirakulöst "sex-vitamin".

Det likaledes fettliknande K-vitaminet medverkar vid tillverkningen av de koagulationsfaktorer som får blodet att levra sig i sår.

 

sun.png sun image by fizzywizzy63

Behövs för

Finns i

Brist

Vitamin A

Att syn, hud och slemhinnor ska fungera normalt.

Lever, margarin, ägg, mjölkprodukter, rotfrukter, grönsaker.

Kan ge nattblindhet. Allvarlig brist ger nedsatt motståndskraft mot infektioner samt blindhet.

Vitamin B1

Ämnesomsättningen av kolhydrater, vissa muskel-och nervfunktioner samt för kroppens energiproduktion.

Fläskkött, fågel, korv, fisk, skaldjur, matbröd.

Allvarlig brist ger beriberi, nervsjukdom.

Vitamin B2

Nedbrytningen av fett, kolhydrater och protein.

Lever, mjölkprodukter, kött, ägg.

Kan ge slemhinne- och hudförändringar.

Vitamin B6

Nödvändig för proteinomsättningen och har betydelse för nervernas funktion.

Fet fisk, frukt, kött, ägg, fågel.

Kan ge hudförändringar, neurologiska symtom och anemi, blodbrist.

Vitamin B12

Cellernas ämnesomsättning och bildningen av blodkroppar. Nödvändig för nervsystemets funktion.

Lever, fisk, skaldjur, ägg, kött.

Kan ge anemi, blodbrist och neurologiska symtom.

Folsyra

Nödvändigt för cellernas ämnesomsättning och nybildning av röda blodkroppar.

Frukt, bär, juice, grönsaker, mjölkprodukter.

Ger anemi, blodbrist. Kvinnor som planerar att bli gravida bör äta minst 400 mikrogram (0,4 mg) folsyra per dag för att minska risken att få barn med ryggmärgsbråck.

Niacin

Cellernas ämnesomsättning av fett och kolhydrater samt för kroppens energiproduktion.

Kött, fågel, fisk, skaldjur, matbröd.

Allvarlig brist ger pellagra, hudsjukdom.

Pantotensyra

Omsättningen av kolhydrater och fett.

dding-right: 0px; padding-bottom: 10px; padding-left: 0px; display: block; margin: 0px;">De flesta livsmedel, speciellt animalier, baljväxter och fullkornsprodukter.

Brist har inte påvisats hos människa.

Vitamin C

Bindvävens ämnesomsättning.

Frukt, bär, juice, grönsaker.

Lindrig brist kan ge blödningar i tandköttet och försämrad sårläkning. Allvarig brist ger skörbjugg.

Vitamin D

Reglerar kalkbalansen i skelett och tänder.

Fet fisk, matfett, skaldjur.

Bildas i huden vid solbestrålning. Brist kan orsaka rakit, engelska sjukan hos barn och benskörhet hos vuxna.

Vitamin E

Viktig antioxidant. Skyddar de fleromättade fettsyrorna mot nedbrytning i vävnaderna. Har betydelse för de röda blodkropparnas stabilitet.

Kött, fågel, fisk, skaldjur, ägg, matbröd.

Brist har inte påvisats hos vuxna människor.

Magnesium

Aktiverar enzymer och är nödvändigt för kroppens proteinsyntes och kalciumomsättning.

Mjölkprodukter, matbröd, kött, fisk, ägg.

Kan ge hämmad tillväxt, beteendestörningar, störningar i hjärtfunktionen.

Järn

Transporterar syre från lungorna genom blodbanorna till kroppens alla vävnader.

Kött, fågel, matbröd, fisk, potatis, blodmat.

Kan leda till anemi, blodbrist och nedsatt fysisk prestationsförmåga.

Zink

Enzymers funktioner, bl a vid transport av koldioxid från vävnaderna till lungorna, genbildning och proteinproduktion.

Fågel, mjölkprodukter, ost, matbröd.

Kan ge försämrad tillväxt hos barn och tonåringar, försämrat infektionsförsvar och sårläkning, förändring i huden och försämrad aptit.

Jod

De ämnesomsättningshormon som bildas i sköldkörteln.

Fisk, skaldjur, joderat bordssalt.

Kan leda till bristande funktion hos sköldkörteln.

Koppar

Koppar är livsnödvändigt för kroppens normala funktioner.

Lever, nötter, frö, kakao.

Brist sällsynt hos friska personer.

Selen

Cellens försvar mot oxidation. Deltar i immunologiska försvarsmekanismer.

Kött, fågel, mjölkprodukter, ost.

Brist har satts i samband med hjältmuskelförändring.

Mangan

Deltar i omsättningen av kolhydrater och fetter.

Ris, havregryn, bär, nötter.

Brist hittills ej rapporterad hos människan.

Krom

Deltar i kroppens omsättning av glukos, samverkar med insulin.

Musslor, tonfisk, ål, nötter, nöt- och griskött.

Brist ovanlig.


Mer fakta ---> http://www.vitaminsidan.se/
watermelon.png watermelon image by akina110495orange.png orange image by akina110495lemon.png lemon image by akina110495kiwi.png kiwi image by akina110495apricot.png apricot image by akina110495apple.png apple image by akina110495

Här är några vitaminer här som är bra för huden.


Vitamin A (Retinol): Håller huden frisk och behandlar bl a acne. Finns
i mejerivaror, ägg, gröna och gula grönsaker, lever, fiskleverolja 
samt morötter. Brist på A-vitamin kan leda till nattblindhet.

B2: Ger frisk hud, hår och naglar. Finna i mjölk, lever, njure, jäst, 
bladgrönsaker, fisk och ägg. Vid brist på B2 kan sår på huden uppstå.

BC (folsyra): För celldelningen, ger en vackrare hud, för 
genbildningen i RNA. Finns i lever, morötter, bladbönor, och ägg.

BX (Paba): Har viktiga solskyddande egenskaper, fördröjer rynkor och 
ger en frisk hy. Paba är ett väldigt allergent ämne och används därför 
inte i hudvårdsprodukter. Finns bla i vetegroddar, njure, kli, ris och 
sirap.

Vitamin C (Askorbinsyra): Antioxidant. Har en viktig roll i bildningen 
av kollagen samt främjar blodcirkulationen och stärker kärl. Finns i 
färska bär och i frukt, potatis, grönkål, blomkål, tomat, 
citrusfrukter och paprika.

Vitamin E: Bevarar ungdomen, försenar cellernas åldrande, förbränner 
mättat fett. Finns i alla vegetabiliska oljor. Vid brist på E vitamin 
kan eksem och acne uppstå.




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0